Bismillahi ar-Rahman ar-Rahim-I Guds den Barmhärtige, den Nåderikes namn.
Idag är fastedag då det är Aashura inom islam. Den 10de i muharram (första månaden i muslimska kalendern). Det är en stor dag för shia. Sunni ser denna dag som en dag för frivillig fasta eftersom Moses och judarna fastade denna dag ( den dag Gud räddade Judarna från farao) och Profeten (saws) även gjorde det. Shia uppmärksammar dagen till minne av Hussain som dog vid slaget i Karbala, man anser honom vara en symbol för godheten som slogs mot orättvisa,tyranni och förtryck. En passande sak att minnas i denna situation oavsett om man är shia eller sunni.
Jag ska försöka fokusera mitt inlägg på att försöka förstå för så mycket gör mig arg och känslomässig just nu. Men det är kanske så det måste gå vara ibland också kanske gör det bara dialogen mer mänsklig.
Jag tänker varva med mina tankar men också ställa frågor vidare till dig Sebastian för att det ska bli en dialog och inte en monolog förd av bara mig. Jag har så många frågor också märker jag och din text upprör mig också till viss del, något jag försöker se som positivt då den ger grund till vidare samtal.
Det första som slår mig är ditt användande av Eretz Israel- landet Israel. Som inte är helt okontroversiellt. I de sammanhang jag hört namnet användas så betyder det allt från, landet Israel från Eufrat till Nilen, men även till att betyda landet Israel där det innefattar de palestinska områdena, dvs mycket mer än de område som idag är landet Israel. Så kan du snälla Sebastian förtydliga vad det är för område du menar med eretz Israel?
När det kommer till frågan om försvar så går vi verkligen isär och frågan gör mig delvis upprörd. Jag menar att det inte går att tala om något försvar. Mot vad? Jag läste siffror på att 14 israeler dött sedan 2000 av projektiler från Gaza. Det är absolut 14 israeler för mycket men hur kan det rättfärdiga ett försvar för vad är det man försvarar sig mot? Om Israel vill försvara sig mot fanatism/ extremism och hat så tror jag lösningen är ökade rättigheter och bättre levnadsstandard. Jag har så svårt att se, men här tror jag du delar min åsikt(?), att detta skulle leda till försvar. För varje Hamasledare Israel bombar till döds uppstår 5 nya med det hat som gror när man ser sina barn och familjer dö. Detta känns inte som ett försvar, det känns som en hämndaktion sprungen ur totalt hat och kollektiv bestraffning av ett helt folk endast på grundval av deras nationalitet och tillhörighet,
Tror du på en tvåstatslösning Sebastian? Jag gör det inte idag, inte när jag ser hur uppluckrat det palestinska territoriet är av illegala bosättningar och vägar till dessa som totalt gjort området till liknande en bit ost med för mycket hål i så ser jag faktiskt inte hur det ska kunna existera en palestinsk stat där. Var det verkligen en tvåstatslösning som växte fram innan Gaza? Är det en möjlighet?
Enligt folkrätten har varje stat rätt att försvara sig mot en ockupation med att angripa militära mål något jag stödjer till fullo. Jag kan inte annat än förstå Hamas desperation som jag faktiskt tror deras handlingar är sprungna ur. Ett växande hat och en känsla av vanmakt över situationen där man skickar ut de raketer man har mot mål som sällan träffas. Där raketer inte allt för sällan exploderar och dödar Gazabor istället för de som de är tänkta att nå. Jag kan inte se detta som annat än desperata försök att ge igen precis som du också säger Sebastian. Något som är okonstruktivt och livsfarligt när raketerna faktiskt når fram. Jag skulle aldrig stödja attacker mot civila mål, inte av Hamas och inte av Israel men jag kan förstå frustrationen. Det finns ju skäl till varför Hamas är så starka på Gazaremsan jämfört med Västbanken som har det lite drägligare. Därför är det så svårt att se hur man i Israel kan rättfärdiga detta totala övervåld mot Gaza, ett område som ingen kan fly från och som inte är som andra länder där flyktingar kan lämna det oroliga områdena. Där Israel nu inte släpper igenom hjälp till nödställda.
Jag tror som du att man måste lägga historien bakom sig, inte längre snacka om religiös rätt till området osv. Det är det för sent för och det kommer inte lösa något. Jag tror också att man måste se människan i konflikten och att man måste gå tillbaka till de internationella regler som finns; folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Jag tror också på ökad dialog och samtal mellan sidor även om det sker här i Sverige.
I Helsingborg har judiska församlingens lokaler brunnit två gånger på en vecka. Man kan ju anta eller spekulera i om det har med situationen i Gaza att göra men risken är ju stor. Frustrationen över vad som händer är enorm världen över och det brinner och svider i många muslimers hjärtan över det som drabbat systrar och bröder i Palestina. Jag tror inte nödvändigtvis elden i hjärtat måste släckas men den måste ses efter så den inte slukar allt. Vi får inte sluta reagera men vi får inte heller glömma bort att tala om det med varandra. Så även om du och jag inte är representanter för IDF och Hamas så tror jag det är viktigt att som individ börja försöka förstå ”den andre”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar